Peter är utvecklare och arbetar med stor iver för att hjälpa individer och organisationer att bli effektivare och att må bättre, och gärna med en önskan att bidra till ett bättre samhälle. Han återfinns på Masarin Consulting i Sundsvall och Göteborg samt på lärosäten runt om i landet. På Masarin arbetar han med utbildningar, föreläsningar och handledning inom breda områden kring ledarskap och chefskap. Med en tro på livslångt lärande används universitetens fristående distanskurser som en möjlighet att fylla på kompetensskafferiet. Under höstens termin loggar han in i Umeå, Karlstad och Kristianstad. Ledarskap innebär ständigt lärande.
Vill du uppfattas som en stark ledare? Då är det dags att sätta dina personliga intressen åt sidan!
Sommaren är över och hösten är här med skolstart för skolelever och studenter. Höstterminen erbjuder för mig fortsatta studier i hållbar samhällsekonomi och nya studier i folkhälsovetenskap, samt miljöpsykologi som handlar om varför vi fortsätter att leva över våra tillgångar trots att vi vet vad vi egentligen borde göra. För mig är ledarskap i stor utsträckning synonymt med lärande.
Vid ett utvecklingssamtal under årskurs tre berättade min lärare för mina föräldrar om mig och min skolgång. Det var många positiva ord, men hon ville också se mer av mitt ledarskap. Det blev en vanlig fras på alla utvecklingssamtal jag hade genom grundskolan och gymnasiet ”Peter har ett naturligt ledarskap men det kan ta mer plats i klassrummet och i grupperna som han arbetar i”. Jag förstod aldrig vad det var jag skulle göra mer av och har utforskat det under mitt fortsatta liv som ledare.
De uppskattade egenskaper jag hade som nioårig ledare hänger väl samman med min nuvarande bild av ett gott ledarskap. Jag hade som liten en tendens att dels förminska mig själv för att ge andra plats, dels anpassa mitt beteende till de övriga. Det här gav ju en mängd nackdelar eftersom det var drivet av rädsla och oro och definitivt inte något som var medvetet hos mig och det gav inget utrymme åt mina andra egenskaper. Men ett gott ledarskap bygger trots allt på förmågan att kunna sätta sina egna intressen åt sidan till förmån för gruppens totala behov. Så jag åstadkom ändå nytta med mitt sätt att vara.
Som nioåring var jag omedveten om mitt beteende. Det var framgångsrikt i vissa situationer men gav negativa konsekvenser i andra, och det var det min lärare försökte förklara. Jag har under årens lopp gett upp mina egna intressen i många situationer vilket inte varit effektivt varken för mig eller för gruppen, och jag har tagit alldeles för mycket ansvar. Jag har haft svårt att vara tydlig med min åsikt och obekväm med att styra och driva på möten och processer. Jag har allt för ofta prioriterat det större systemets behov före mina egna individuella. Men att prioritera sina egna behov i för stor utsträckning är inte heller effektivt, och skapar andra reaktioner hos omgivningen. Ett framgångsrikt ledarskap sker i balans och det har jag försökt utveckla hos mig själv.
För jämvikt behöver jag förstå mig själv. Om jag inte känner mina beteenden och mina reaktioner får jag svårt att anpassa mitt agerande mot min partner, min familj, min grupp eller min organisation. Jag behöver också förstå hur människor generellt fungerar och vilka fallgropar vi brukar hamna i när våra behov och beteenden krockar och vi hamnar i konflikt. Det är också viktigt med kunskaper om hur grupper, organisationer och samhället i stort fungerar och vilka drivkrafter som präglar samarbetet. Ju mer jag förstår systemen och deras behov desto fler system kan jag balansera med mitt beteende och mitt ledarskap.
Det största systemet vi har är dessutom planeten och dess framtid. Vår förmåga att sätta våra personliga intressen åt sidan till förmån för miljöns och klimatet är avgörande för att skapa ett hållbart samhälle för kommande generationer.
Ett gott ledarskap balanserar individuella och kollektiva behov. För att kunna göra det behövs ett kontinuerligt lärande för att förstå oss själva, andra människor och samhället som system.