Elise Backman, 27 år gammal, är ordförande för Liberalerna Sundsvall, företagare, marknadsansvarig för Attmar FVO och studerar 125% på Mittuniversitetet där hon även är anställd som amanuens. Elise återfinns även i andra föreningar och projekt och hennes kreativa engagemang smittar lätt av sig. Hon säger att hon har siktet inställt på riksdagslistan valet 2022 och att hon som ung kvinna behövs inom politiken.

Jag minns tydligt hur vi satt där, ett gäng politiker. En kvinna berättade stolt om en politisk seger. En man suckade och rullade ögonen. Kvinnan berättade högljutt med ett brett leende, väntades efter en bekräftelse. Han förklarar med låg ton att det var väl ingen jättesak hon hade lyckats med. Jag kunde inte se på utan att säga något så jag flikade in och sa åt honom att ge henne beröm istället för att försöka förminska hennes seger. Då var det mig han vände sig mot helt plötsligt.

Efter några meningsutbyten kommer den meningen som jag minns så tydligt än idag. “Elise, du som ung kvinna är mindre värd än mig och du kommer aldrig lyckas inom politiken”. Jag blev först arg, försvarade mig själv och att jag minsann kan göra vad som helst och att han inte kan måla en gräns att hit når du men inte mer. En annan man var tyst och tittade bort. En efter en lämnade rummet.

Även jag lämnade rummet till slut och fram kom tårarna. Jag möttes upp av kvinnan som gjort en politisk seger som tackade mig för att jag stod upp för henne och hon beklagade sig över hur han betett sig mot mig. Jag valde att gå hem.

När jag gick längst kullerstenen den sommarnatten så funderade jag om det var värt att må dåligt eller bli illa behandlad, eller om jag helt enkelt fått nog av politiken och det politiska spelet. Men när jag hade gått en bit så kände jag mobilen vibrera. Det var en rad av meddelande, långa meddelanden som skriver att jag behövs. Meddelanden från kvinnor som tycker att jag ska vara kvar, och att jag aldrig ska acceptera eller förlika mig med mannens budskap. Där och då valde jag att jag aldrig kommer acceptera att någon annan berättar för mig vad jag kan och inte kan.

Alla har rätt att bemötas med respekt och alla ska ha rätt att ta plats. Och när det inte sker naturligt så är det viktigt att det finns ett inkluderande och nytänkande ledarskap som vågar utmana de gamla strukturerna. Jag är stolt att idag vara ordförande för Liberalerna Sundsvall där jag tillsammans med min underbara styrelse lyckats förändra och utmana.

Det är en demokratisk fråga att skapa en kultur som inkluderar och öppnar upp. Där har alla partier en rejäl läxa att göra. Den största utmaningen är inte de som felar utan den tystnadskultur som råder. När övertramp görs så kommer det nästan aldrig upp till ytan av rädsla för att det ska skada opinionen eller framtida förhandlingar. Jag är väldigt trött på att vara tyst men jag ser också dilemmat.

Jag är inte bekväm med att öppet prata om allt, men jag är bekväm att bjuda in er i olika sekvenser för att jag är övertygad om att många känner igen sig. Jag vågar tala för att jag vet att det idag har förändrats väldigt mycket och att den förändringen fortfarande pågår.

Efter en rad av händelser startade jag podden Maktkorridoren. Dit bjuder jag in gäster från politiken men även från andra organisationer för att ta upp saker till ljuset så som sexuella övertramp, härskarteknik eller maktspel. Jag är inte ensam om mina erfarenheter och det är inte bara för min skull vi behöver förändra det här. Det är enligt mig en nationell angelägenhet.

Elise Backman